torsdag 26 mars 2009

Idag har vi haft städdag.....


Två av våra Cavalierer, Doris och Berta och Sindi, sommaren -08

Vi...eller rättare sagt, Kennet, har städat hela huset idag. Själv får jag bidraga med det lilla jag kan göra. Röja rent på köksbordet, sortera alla papper och kvarglömda räkningar osv. Men Kennet har verkligen blivit en hejare på att städa.

Ikväll har svärmor och svärfar och hunden Sindi varit här och druckit kaffe. Sindi är en svart norsk älghund och är mycket trevlig. Hon går väldigt bra tillsammans med våra Cavalier King charles spaniels.

Imorgon ska min fot läggas om igen. Hur det går får ni höra om då.

Kram och god natt!
Agneta

onsdag 25 mars 2009

Vägen, den är lång...


Denna bild är tagen vid vår älskade sommarstuga vid Skillingsjön sommaren -08

Idag har jag varit till sjukhuset och lagt om mitt lilla skavsår. En småsak tycker säkert de flesta, men för mig är det en svår stund varje gång bandaget tas av. Jag riktar min blick mot sköterskan eller läkaren.....ser dem fundersamma ut....eller???
Idag såg det bättre ut än i fredags och det är ju skönt att höra. Nu ska jag till Vårdcentralen Ankaret på fredag för omläggning. Håll alla tummar och stortår för att allt ska gå bra!!!

Vad jag längtar till sommaren..... Men eftersom jag ska opereras, så lär det väl bli ännu en sommar utan bad...suck. Alla som känner mig, vet att jag är som en fisk i vattnet.

Kram på er alla! Hörs imorgon igen!

tisdag 24 mars 2009

Till doktorn....

För er som inte vet att jag har en fot som krånglar, vill jag nu berätta om den.
Det hela började för snart sex år år sedan då jag fick ett sår under min högra fot. Jag är diabetiker och dett var ett sk "diabetessår". En operation av foten var nödvändig och läkaren skar av foten nästan helt igenom på undersidan. Allt sjukt togs bort, men foten syddes inte ihop pga att ett sånt här sår måste läka inifrån. Det hela tog 1½ år för att läka. Första tiden satt jag i rullstol, men sen fick jag en sk ortos, en slags sko som avlastar ev tryck på såret.
Efter att såret läkt mådde jag bra en tid, men sen började foten protestera och jag vrickade den väldigt lätt. Därför togs kryckorna fram, att användas i första hand utomhus.
I mars 2008 fick jag feber, en feber som inte ville ge med sig. Läkarna trodde det var endera lunginflammation, men ingen antibiotika hjälpte. Hela tiden blev foten sämre och sämre och det blev svårare och svårare att använda foten. När jag skulle ställa mig upp fick jag kolla om foten var rättvänd, eller om fotknölen var ner mot golvet.
En lördag i början av maj kollapsade hela jag. Jag fick tillbringa sammanlagt tre veckor på sjukhuset med 400 i sänka, blodförgiftning och ett superdåligt blodvärde, 80. Normalt bör en kvinna ligga på ett värde rund 125. Jag fick blodtransfusioner och en massa antibiotika mm mm. Foten var illa därann, då flera ben i den hade sprängts. Jag blev gipsad och fick höra att så skulle jag förbli i ca 6 månader.
Nu har det gått snart ett år och jag sitter fortfarande i rullstol och var gipsad ända tills i fredags, naturligtvis har gipset bytts då och då.... De två sista gångerna som gipset bytts, så såg man en liten rodnad, ev ett begynnande skavsår, så de skyddade det med extra mjukt material under gipset.
I fredags fick jag, sedan jag själv ringt o sagt att jag tyckte det var dags att kolla foten, komma och ta bort gipset. Till min stora fasa hade det nu blivit ett litet sår. Jag som diabetiker får inte ha sår, av den anledningen att det tar längre tid för våra sår att läka. Frågade sköterskan varför de inte kallat mig tidigare och fick svaret att -"Vi trodde du var opererad nu"!!!! Jag väntar på att få komma till specialist i Sundsvall, men tidigast v.15. Och det var nåt som de på ortopeden visste.
Orkar inte skriva mer nu....... Återkommer med mer information efter läkarbesöket.

Kram Agneta

måndag 23 mars 2009

Livets efterrätt....


Jag är mormor!! Tänk vilken lycka... Marcus, som mitt barnbarn heter är mormors ögonsten! Jag får höra hur han skrattar och småpratar mest varje dag i telefon. Marcus bor med sin mamma Elin och pappa Calle i Umeå.
Här ovan kan ni e underverket, 6 månadert gammal.
Kram Agneta

söndag 22 mars 2009

Debut här i min egen blogg...!


Skillingsjön, där vi har vår sommarstuga...sommaren -08

Hej på er alla.....
fast så värst många är det nog inte som läser detta, då ingen mer än min man, vet att jag håller på att fixa mig en egen blogg.
Helt nybörjare på det här med blogg är jag dock inte Jag har en egen hemsida där jag sen ett bra tag har en blogg. Hemsidan hittar ni här: http://www.hallonbackenskennel.se/ Den handlar om ett av mina intressen, nämlign hundar.
Jag ger mig nu för denna gång. Tror att sängen ska få sig en besökare.



Kram Agneta